den 13 mars 2009

Djurplågeri, alternativmedicin och Saltå Kvarn

När man nämner djurplågeri tänker de flesta nog på tjurfäktning, rävjakt och vanskötta djur. En form av djurplågeri som inte brukar uppmärksammas är när sjuka djur behandlas med läkemedel och metoder som inte fungerar. Jag kommer här att diskutera två av dessa metoder: djurhomeopatin och antroposofisk medicin. De är båda aktuella efter min förra bloggpost, om faran med vidskepelse och pseudovetenskap, där jag nämnde att djuren på de gårdar som producerar bland annat kött åt Saltå Kvarn företrädelsevis behandlas med sådana alternativa metoder, vilket orsakar onödigt lidande. Företagets VD Johan Ununger svarade att han inte höll med om detta, och länkade till en text på Saltå Kvarns blogg. Jag ska återkomma till den lite senare, men vill först diskutera vad homeopati och antroposofisk medicin egentligen är.

Vad är homeopati?
Homeopatin är en medicinsk lära som grundades av den tyske läkaren Samuel Hahnemann i slutet på 1700-talet. Läran är idag populär i exempelvis Indien och Tyskland, förespråkas av det brittiska kungahuset och sägs omsätta 200 miljoner dollar om året i USA. Homeopatiska behandlingar används både på människor och på djur.

Den homeopatiska principen är att ”lika botar lika”. Om någon exempelvis har svårt att sova, det vill säga är för pigg, kan en homeopat tänkas behandla sömnlösheten med koffein. Ämnen som orsakar motsvarande symptom hos en frisk individ skall alltså använda för att bota åkomman. Idén är att späda ut ämnet så mycket att det knappast finns några molekyler av det kvar – och sedan använda det utspädda ämnet som ett läkemedel. Ju mer utspätt ämnet är, desto kraftfullare blir behandlingen.

Homeopati och vetenskapen
Det hela låter onekligen en smula märkligt. Om man späder ut sitt kaffe med vatten och sedan dricker en kopp blir man förvisso inte lika uppiggad som om man druckit en outspädd kopp, men det finns inget som tyder på att man skulle bli sömnig av att dricka kaffe som spätts ut en miljon gånger – eftersom i princip inget av ämnena som ingår i kaffet finns kvar är det man dricker ju bara vanligt vatten. Homeopaterna hävdar att det inte alls är vanligt vatten, utan att det har fått särskilda egenskaper på grund av utspädningen, antingen genom mystiska energier eller genom att vattnet har ett inbyggt minne. Naturvetenskapen fnyser åt homeopatins idéer – om homeopatin verkligen fungerade skulle vi behöva riva upp mycket av det vi tror oss veta om kemi, biologi och medicin. Det säger helt enkelt emot för mycket av den kunskap vi har samlat ihop de senaste århundradena.

Trots att homeopatin har funnits under mer än 200 år så har ingen lyckats bevisa att homeopatiska behandlingar har någon effekt. Tvärtom så tyder de välgenomförda studier som har gjorts på att homeopatiska läkemedel inte är bättre än sockerpiller (vilket man kan läsa om hos exempelvis SvD, The Skeptic's Dictionary och Homeowatch).

Varför tror då människor på homeopatin? Varför upplever så många att homeopatiska medel hjälper? Förklaringen är den märkliga placeboeffekten. I korthet går den ut på att människor som blir ompysslade och får någon ”medicin” som de tror ska få dem att må bättre upplever att de blir bättre. Exakt vilka psykologiska effekter som ligger bakom placeboeffekten är inte helt klart (några hypoteser finns här), men det är ett väldokumenterat och nog så verkligt fenomen.

Men, invänder någon, placeboeffekten kan väl inte förklara varför homeopatiska behandlingar verkar fungera på djur? Djuren kan ju rimligen inte förstå att de får medicin och därmed borde de heller inte bli bättre på grund av att de förväntar sig att bli det. Det stämmer visserligen, men det hela är inte riktigt så enkelt.

Varför verkar homeopatiska behandlingar fungera på djur?
En annan orsak till att behandlingen verkar fungera är att man ofta söker vård när man är som sämst. Många sjukdomar har cykliska förlopp där den sjukes tillstånd varierar. Om man får vård när man är som sämst och sedan blir bättre på grund av den naturliga variationen så är det lätt att dra slutsatsen att detär behandlingen som har haft effekt. För att ytterligare utnyttja den effekten säger de flesta homeopater att patienten kan förvänta sig att först bli sämre under en kortare period innan han eller hon tillfrisknar. Den effekten fungerar förstås också på djur, men risken är att patienten eller djuret får lida onödigt länge eftersom man hade kunnat sätta in en effektiv behandling istället för att vänta på att kroppen själv ska ta hand om sjukdomen. Om patienten dör kan homeopaten också alltid säga att behandlingen är effektiv men sattes in för sent, vilket gör att homeopatin framstår i god dager oavsett hur det går för den som behandlas med den.

Djuren kan inte själva berätta för oss att de mår bättre; den bedömningen måste istället göras av en människa. Och där kan faktiskt placeboeffekten spela en roll igen, eftersom bedömaren förväntar sig att djuret ska tillfriskna och därmed omedvetet lägger extra tyngd vid tecken som tyder på att djuret är piggare igen. Bedömningen av hur friskt djuret är riskerar därför att bli missvisande. Dessutom är det troligt att husse eller matte ger djuret lite extra omtanke och kärlek under sjukdomen, vilket kan ha en positiv effekt på djuret.

Inte testade på djur
Jag tänkte kort citera ett textstycke från en av de webbplatser som tar upp djurhomeopatin. En djurhomeopat försäkrar att "inga mediciner har testats på djur. De många och noggranna prövningar som gjorts både av Hahnemann och hans efterföljare genom århundradena är alla gjorda på människor. Vi djurhomeopater lägger ner mycket tid på att överföra de prövningar som gjorts på människor till att anpassas till våra vänner djuren. Djur är inte så förstörda av stress, pressade tidsscheman, dåliga matvanor osv som vi människor är, så de svarar ofta välidgt väl på homeopati redan i små doser."

Jag har svårt att känna förtroende för en bransch som tycker att det är positivt att de behandlingar som använts för djuren inte har testats på djur. Lika märklig är logiken som följer efter det; det sägs att djur svarar väl på homeopati redan i små doser. Det låter konstigt. Den homeopatiska tanken är ju att ju mindre dosen är desto kraftigare är behandlingen. Vad är det egentligen som homeopaten påstår?

Antroposofisk medicin
Den antroposofiska medicinen är en märklig blandning av homeopati, alkemi och astrologi. Som jag har skrivit i en tidigare text så kommer idéerna från Rudolf Steiner, som fick dem från kosmisk minnesbank. Han ansåg att sjukdomar beror på handlingar vi utfört i våra tidigare liv och utvecklade en medicinsk lära som byggde på ett mystiskt samband mellan metaller, himlakropparna och människans organ.

Även om man är beredd att acceptera tanken på att Steiner fick medicinsk kunskap på övernaturligt vis så kvarstår ett antal problem med den antroposofiska medicinen. Det finns inga belägg för att det nyss nämnda sambandet skulle existera. I en artikel om antroposofisk medicin skriver Sven Ove Hansson att de två vanligaste behandlingarna bygger antingen på metaller eller örter. Bland annat används bly och kvicksilver i en del preparat, ofta i homeopatiska spädningar, men ibland i så höga halter att de kan orsaka förgiftning. De örtmediciner som används saknar i många fall bevisad effekt. En bra referens för dessa örtpreparat är Salvekvick och kvacksalveri av Simon Singh och Edzard Ernst.

Sammanfattningsvis bygger alltså den antroposofiska medicinen på dåligt underbyggda mystiska idéer. Astrologi, alkemi och homeopati, som ligger till grund för många av behandlingarna, saknar helt vetenskapligt stöd. Antroposofisk medicin är inte lika noggrant undersökt som homeopatin i stort, men de undersökningar som har gjorts ger inget stöd för att de flesta behandlingarna skulle vara effektiva. Vidare läsning finns i en utmärkt artikel i tidskriften Folkvett.

Alternativmedicin och onödigt lidande
Djurskyddslagen säger att djur inte ska utsättas för onödigt lidande och att de ska ges medicinsk behandling när de behöver det. Men att ge djuret en behandling inte är effektiv, som när djuret behandlas med homeopatika eller vissa antroposofiska metoder, är inget annat än att neka djuret behandling. Det om något är att orsaka onödigt lidande, vilket jag alltså menar är vad som sker inom det biodynamiska jordbruket som Saltå Kvarn förespråkar.

Som Johan Ununger påpekar på Saltå Kvarns blogg så säger Demeterreglerna som Saltå Kvarns bönder följer att ”biologiska, antroposofiska, homeopatiska och andra naturläkeåtgärder är att föredra [framför] kemisksyntetiska läkemedel och antibiotika”. Det vill säga; behandlingar med ingen, svag eller icke-bevisad effekt är att föredra framför bevisat effektiva behandlingar.

Ununger verkar sedan argumentera att deras djur inte lider värre än djur inom vanliga ekologiska jordbruk, eftersom KRAV har liknande regler. Det stämmer inte. I svenska KRAV:s regler förespråkas inte alternativmedicin. Precis som Demeter-reglerna säger KRAV-reglerna att djur som medicinerats inte direkt får användas för slakt eller mjölkning, vilket är vad som sägs i de textstycken som Ununger citerar, men det är definitivt inte detsamma som att säga att djuren ska behandlas med alternativa metoder. Däremot ska det poängteras att de europeiska KRAV-reglerna är mer positiva till alternativmedicin. Vi ska heller inte glömma att även om djur i stor utsträckning behandlas med alternativmedicin på konventionella ekologiska jordbruk så skulle det inte rättfärdiga användandet vid de biodynamiska jordbruken, vilket verkar vara den tes som Saltå Kvarn driver.

Jag har tidigare kontaktat svenska KRAV angående användandet av alternativmedicin inom ekologiskt jordbruk och de uppgav då att användandet av sådana behandlingar inte är vanligare inom ekologiska jordbruk än inom konventionellt jordbruk. I kommentarerna till min text om faran med vidskepelse frågade jag Johan Ununger om han kunde säga att detsamma gällde biodynamiska jordbruk. Han verkar ha läst texten, men har inte svarat. På samma sätt undviker han de kritiska frågor som ställs i kommentarerna till bloggposten hos Saltå Kvarn.

Förhoppningsvis är den kritik som jag ovan framfört mot användandet av homeopati och antroposofisk medicin, i synnerhet inom jordbuk, klar och tydlig. Att istället för fungerande mediciner använda mediciner som antingen inte fungerar eller som inte har testats ordentligt i kontrollerade vetenskapliga studier är inget annat än djurplågeri, hur välmenande man än är när man behandlar djuren. Nog måste även Saltå Kvarn hålla med om att det är viktigt att djuren på de biodynamiska gårdarna behandlas med fungerande läkemedel?


Andra bloggar om: , , , , . Intressant?

Etiketter: ,

10 Comments:

Anonymous zooey skrev...

Jag har ju försökt förklara detta, där borta på Saltå-bloggen, men det har liksom inte gått hem riktigt. Ett krux är att välgrundad skepticism omtolkas som att man säger att biodynamiskt jordbruk är lika med djurplågeri. Fastän det man försökte förklara var att det är synnerligen problematiskt ur djurskyddssynpunkt att ha regler som säger att (overksam) alternativmedicin ska användas. (Och det spelar ju ingen roll om det används i första eller andra eller hundrade hand: är djuret sjukt, behöver det medicin, punkt. Är det inte sjukt, behöver det i vilket fall som helst inte overksamma preparat...)

Om frågan inte hade varit så obehaglig för en del, så hade det ju varit enkelt att rakt upp och ner säga, att "den här Demeter-regeln tycker vi inte hör hemma i modern djurhållning, så vi tillämpar den inte." Men det tycks inte Saltå kunna säga. Och därför går det som utomstående betraktare inte att sluta sig till vilken policy Saltås gårdar har när det gäller att behandla djurs sjukdomar. Det ser ut som att det blir lite upp till det goda (eller dåliga) omdömet hos den enskilde djurägaren.

Däremot finns det ju bra sidor av den biodynamiska djurhållningen--i alla fall på ett etiskt plan, så att säga. Jag menar, redan Steiner förklarade att djuren skulle få vara utomhus och vara fria och få utlopp för sina behov. Hur han rationaliserade detta, med hänvisning till olika kosmiska... uh... grejer, det är en annan femma...

Men alla de biodynamiska förhållningsreglerna är ju bra, och står verkligen för "motsatsen" till djurplågeri. Och ändå, det rättfärdigar förstås inte inställningen till konventionell medicin, eller snarare motviljan till att bemöta kritiken eller ge ett rakt och tydligt svar på vilka rutiner man egentligen har.

Om det är så att man behandlar djuren konventionellt, men inte säljer just det köttet som Demeter-märkt, om det inte uppfyller kraven--varför inte bara säga detta? Det skulle ju ta udden av just den kritiken. Tycker jag.

Och kan man inte säga det, så är ju kritiken befogad.

Jag förmodar att Saltå följer lagar och regler, och inte låter djuren lida. Djurplågeri är ju ändå olagligt, medan ett "brott" mot Demeter-reglerna "bara" leder till att köttet inte får Demeter-märkas. På det viset orsakas ju djuren inget lidande. Kruxet uppstår ju först om, eller när, en biodynamisk djurhållare tror att alternativmedicinen botar eller lindrar, och underlåter att ge djuret riktig behandling. Och det finns väl tyvärr en sådan risk, i synnerhet när Demeters egna regelverk understöd till felaktiga föreställningar...

-z

den 13 mars 2009 23:37  
Anonymous zooey skrev...

Näpp, hittills inget svar från Saltås sida. Men synpunkter från Johan U om djurplågeri i helt andra sammanhang:
http://saltakvarn.wordpress.com/2009/03/14/prispress-skapar-lidande/

den 14 mars 2009 17:39  
Anonymous Måns skrev...

Ja, precis Zooey, det är det som jag ser som problemet. Saltå Kvarn(s bönder) säger och har som målsättning att deras djur ska behandlas bättre än andra. De menar säkert väl när de väljer "naturliga" behandlingar, men effekten riskerar ju tyvärr att bli den rakt motsatta...

den 15 mars 2009 10:00  
Anonymous Fredrik skrev...

Jag förstår inte riktigt. Enligt alla regler som veterinärer följer så är det ju samma behandlingar för både biodynamiska gårdars djur som konventionella djurs vård.
Dvs, man använder samma metoder för behandling. Dock så skiljer sig karenstiderna för hur det ser ut efter behandling.
Ett konventionellt djur kan i princip slaktas och skickas ut som mat oavsett vilken behandling den har genomgått. Om djuret behandlas inom krav eller demeter så måste karenstider följas innan det kan slaktas.
Men det är klart. Man kan ju vrida och vända på saker hur mycket man vill i teorin.
Jag hoppas iallafall att djur har det bättre när man sätter krav och regler för hur de får behandlas. Och för alla köttätares skull så tycker jag att det är bra att karensreglerna finns inom demeter så att ni inte får i er en massa antibiotika och annat konstigt. :)

den 15 mars 2009 22:55  
Anonymous Fredrik skrev...

Det finns inget som säger att ett djur, som inte kan läkas utan antibiotika, inte får antibiotika på en biodynamisk gård.
Bara som ett exempel;)

den 15 mars 2009 23:00  
Anonymous Måns skrev...

Reglerna säger ju att ”biologiska, antroposofiska, homeopatiska och andra naturläkeåtgärder är att föredra [framför] kemisksyntetiska läkemedel och antibiotika”. Då är det lätt att vända sig direkt till exempelvis en djurhomeopat istället för att gå till veterinären.

Om djuren verkligen fick samma behandlingar som inom konventionellt jordbruk skulle den regeln vara både överflödig och vilseledande. Det skulle glädja mig, och jag har ju frågat Saltå kvarn om så är fallet. Deras tystnad är talande...

den 16 mars 2009 07:32  
Anonymous armada skrev...

Fredrik: Jag tror inte riktigt att man får skicka behandlade djur till livsmedelsproduktion oavsett stämpel. Har behandlingen en angiven karens så spelar det nog ingen roll om det är Krav eller inte. Jag tror Krav har en dubbel-karenstid policy. Karenstiderna för konventionell djurhållning har tagits fram för att garantera att läkemedelshalterna i kött/mjölk ska vara under gränsvärden.

den 20 mars 2009 09:23  
Anonymous Love skrev...

Eu verkar vara lite vilse:
http://ec.europa.eu/agriculture/organic/files/download-information/information-material/leaflet_good_sv.pdf

http://ec.europa.eu/agriculture/organic/files/download-information/information-material/recipe_book_sv.pdf

Dock bör det påpekas att homeopatiska preparat har bevisad verkan - mot uttorkning.

den 24 mars 2009 08:57  
Anonymous Fia skrev...

"ii) Sjukdomar skall behandlas omedelbart för att förhindra
att djuren lider, och kemiskt framställda
allopatiska veterinärmedicinska läkemedel, inklusive
antibiotika, får användas vid behov och på stränga
villkor, när fytoterapeutiska, homeopatiska och andra
produkter är olämpliga. I synnerhet skall begränsningar
med avseende på behandlingsomgångar och
karenstid fastställas."

Så står det i det gemensamma regelverket för ekologisk produktion (http://www.sjv.se/download/18.1d8730ed11439d875d180001063/834+2007+sv.pdf). Inte något som är enkom för Demeterförbundet mao. Detta är något som iaf svenska veterinärer har motsatt sig många gånger.

Karenstider kan man slå upp i Fass om läkemedlet är registrerat för djursjukvård. KRAV tillämpar dubbla karenstider. Om läkemedlets aktiva substans har ett MRL-värde har det en fastställd karens och kan användas till livsmedelsproducerande djur. Finns ämnet inte upptaget i MRL-förordningen blir det livstids karens. Djuret får alltså inte användas till livsmedel (bonden själv kan ju alltid välja att äta det ändå om han/hon vill..).

den 18 april 2009 09:39  
Blogger Måns skrev...

Ja, de europeiska reglerna för ekologiska jordbruk är mer lika Demeterreglerna. I de svenska Kravreglerna finns däremot så vitt jag kan se inte längre något som helst omnämnande av alternativmedicin (vill minnas att man i en tidig utgåva av reglerna förespråkade homeopati och i en senare sa att det får användas om det har bevisad effekt).

den 21 april 2009 09:52  

Skicka en kommentar

Länkar hit:

<< Tillbaka