Den verkliga utmaningen

Lördagen den femte februari i år hade jag det stora nöjet att närvara vid ett föredrag av 1996 års Nobelpristagare i kemi - sir Harold W. Kroto. Kroto fick Nobelpriset för att ha upptäckt fullerenerna, eller närmare bestämt, den berömda kol-60-bollen. Upptäckten var revolutionerande, och idag står modeller av kolbollen att finna i så gott som varenda kemiklassrum över hela världen.

Föredraget handlade dels om fullerener, och den ur dem sprungna nanotekniken, men också om vetenskapens framtid, och allmänhetens bild av vetenskapsmän. Kroto beklagade sig över den bild av en åldrad Einstein som så många tror är representativ för hur vetenskapsmän ser ut. När en brittisk dagstidning gjorde ett reportage om Kroto hade de - istället för ett foto på honom - en tecknad bild av en förvirrad kemist med håret ståendes på ända. En av hans studenter satte upp bilden på en anslagstavla med kommentaren "nice picture, Harry." Krotos reaktion: "I made him work one year longer for his PhD."

Efter föredraget fick jag tillfälle till en kort pratstund med sir Kroto. Den gamle kemisten (vars hår stod lätt på ända) sade några ord som gjorde djupt intryck på mig: "To solve the problems, you must find the problems." Vår värld skulle må bättre om fler tog den lärdomen till sig.

Först och främst; innan man försöker lösa ett problem måste man veta att det överhuvudtaget finns. Läroböcker i naturvetenskap på gymnasienivå framställer av någon outgrundlig anledning de ämnen de tar upp som i stort sett färdigutforskade. Det är helt fel, och jag tror att det bidrar till att färre söker sig vidare till naturvetenskapliga högskoleutbildningar. Det finns otroligt mycket kvar att utforska inom vetenskapen, men få vet om det.

Men Krotos visdom gäller inte bara inom naturvetenskapen. TV4, eller kanske någon av deras dotterkanaler, har de senaste åren sänt ett program med titeln Andarnas makt. I ett avsnitt söker ett danskt par, småbarnsföräldrar, hjälp av en andeutdrivare. Anledning? "När vi vaknar på morgonen så är lampor tända som inte var det när vi gick och la oss. Och badrummet luktar mögel." Som alla vet så är särskilt det senare ett tydligt tecken på att onda andar finns i huset. Och att barn, halvvakna eller sömngåendes, skulle kunna tända lampor har ju ingen hört talas om. Innan man försöker lösa sitt problem bör man nog tänka över om det verkligen är ett problem...

På tisdag kommer årets Nobelpristagare till Uppsala Universitet. Själv ska jag dit, om inte annat för att se om de ser ut som Einstein:

Den första dinosaurien

Ett litet lästips: en helt fantastisk historia är den om 1800-talets jakt på dinosaurier.

Jakten startade 1812 med en ung flicka vid namn Mary Anning. Vid klipporna i närheten av den lilla engelska kustbyn Lyme Regis fann hon skelettet efter en havslevande jätteöda - ichthyosaurus. Hennes fynd skulle sätta igång den stora jakten på urtidsödlorna, och därmed helt förändra sättet på vilket människan såg på sin omvärld. Gömt bland de gamla benen fanns nämligen svar på frågor man inte ens visste att man behövde ställa - frågor om livets uppkomst och utveckling. Som ett resultat av paleontologins intåg skulle kyrkans roll i samhället komma att förändras och för alltid (?) försvagas.

Hela den fascinerande historien, om fantastiska upptäcker, vetenskaplig rivalitet och otroliga människoöden, berättas i boken Dinosauriejägarna, av Deborah Cadbury. Rekommenderas varmt!