Mer om Saltå kvarn och Demeter

Jag har i några tidigare inlägg skrivit om Saltå kvarn och det biodynamiska jordbruk som de och andra antroposofiska organisationer förespråkar. Jag tänkte här fortsätta argumentationen för att biodynamiska produkter bör undvikas.

Ett vanligt missförstånd är att biodynamiska varor är detsamma, eller ungefär detsamma, som ekologiska varor; som man kan läsa på Hexmasters Faktoider så kommer sådana påståenden från exempelvis Systembolaget och Coop. Biodynamisk odling är mycket riktigt i grund och botten ekologiskt jordbruk, men med tillägg av kosmiska krafter, astrologi, homeopati, magi, virvlat vatten och de fyra elementen. Jag har tidigare skrivit om faran med sådana vidskepelser. I just det här fallet är det som jag tidigare riktat kritik mot de idéer om hur djur på biodynamiska gårdar ska medicineras; istället för att ge djuren bevisat effektiv medicin använder man homeopatiska och antroposofiska behandlingar som saknar effekt. Jag ska återkomma till det alldeles strax, men vill först belysa hur några av de skillnader som finns mellan biodynamiskt och vanligt ekologiskt jordbruk ser ut.

En artikel i San Francisco News granskar de biodynamiska viner som blir allt vanligare. Där beskrivs bland annat hur odlarna placerar finmald ekbark i avhuggna kohuvuden som sedan förvaras fuktig under en tid, varefter små doser (det framgår inte av artikeln, men det rör sig om kanske lite mer än ett gram) av blandningen sprids ut i gårdens stora gödselstack. Tanken är att preparatet, som har givits numret 505, ska stärka växternas immunförsvar och ha en helande verkan.

Det finns gott om liknande metoder inom det biodynamiska jordbruket. Exempelvis tillreds preparat 502 genom att röllekablommor torkas och pressas ned i urinblåsan från en kronhjort.
Man sluter blåsan och låter den hänga över sommaren på en solig plats; sedan gräver man ner den i marken där den får ligga fram till våren. Kohorn, tarmar och bukhinnor används på liknande sätt för andra preparat, som på olika sätt används för gödsling. Många av tillredningssätten påminner närmast om trollformler (rör blandningen tio varv motsols...).

Antroposofiska organisationer har genomfört en del forskning för att undersöka hur effektiva bland annat de ovan nämnda preparaten är. Stora delar av försöken är så dåligt beskrivna eller utformade att de inte går att dra några slutsatser från, och i en sammanställning av forskningsläget rapporteras att många resultat inte gått att upprepa samt att preparat som visats vara effektiva i ett försök kan ha rakt motsatt effekt i nästa. Det är precis vad man kan förvänta sig om preparaten är verkningslösa - ibland växer det bra och ibland dåligt, oberoende av om man använt preparaten eller inte. Tilläggas ska att forskningssammanställningen är utgiven av den antroposofiska stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet, vilket är en försäkran om att den åtminstone inte är orättvist kritisk mot preparaten. Eller annorlunda uttryckt; inte ens antroposoferna själva lyckas hitta bevis för att deras preparat har någon verkan.

Förutom de mystiska preparaten som används så följer det biodynamiska jordbruket zodiaken - de tolv stjärntecknen. Dessa kopplas ihop med de fyra elementen; eld, luft, jord och vatten; och olika grödor bör sås på olika dagar beroende på vilket stjärntecken som månen står i. Resten av världen har sedan länge slängt bort läran om de fyra elementen, och trots många noggranna undersökningar finns det inga belägg för att det skulle ligga något i astrologins uttalanden. Vi kan alltså lugnt anta att även den här delen av det biodynamiska odlandet är ren vidskepelse.

Tydligen finns det skillnader mellan biodynamiskt och vanligt ekologiskt jordbruk. Däremot verkar det inte som att dessa skillander, som de biodynamiska preparaten och tron på astrologi, har någon effekt på hur bra de biodynamiska varorna är. Det verkar troligt att det inte är någon skillnad mellan varor odlade på biodynamiska gårdar och varor från vanligt ekologiskt jordbruk. Så varför ska man då välja biodynamiska varor före vanliga Kravvaror? Eller vice versa, välja Krav före Demetervaror?

Det finns två anledningar till att jag väljer Krav före Demeter. Den första är att jag inte vill stödja det biodynamiska jordbrukets vidskepliga trosföreställningar (jag har som sagt tidigare skrivit om riskerna med att stödja sådant under rubriken Faran med vidskepelse). Den andra, och kanske viktigaste anledningen, är skillnaden i medicinering av sjuka djur. Demeterreglerna säger att (så gott som) alla biodynamiska gårdar ska ha djur - oavsett om gården producerar vete, grapefrukt eller vindruvor - och att de djuren ska behandlas med homeopati och antroposofisk medicin. Eftersom de behandlingarna inte fungerar orsakar de onödigt lidande för djuren. Kravreglerna däremot förespråkar inte alternativmedicin.

Poängen är att det faktum att nästan alla biodynamiska gårdar har djur gör att man genom att köpa Demeterprodukter stöder undermåliga och direkt farlig medicinering av djur. Problemet gäller inte bara biodynamiskt kött utan alla Demeterprodukter - bröd, juice, mjöl, müsli, vin och mycket mer.

Jag har sagt det förut; de biodynamiska jordbrukarna menar väl men missar målet. De vill ha ett jordbruk som är naturligt och bra för naturen. Men nog går det att bedriva ett naturnära jordbruk utan att ta till hokuspokus och vidskepelse? De vill ha ett jordbruk som är bra för djuren. Men nog måste det gå att behandla djur bra utan att ge dem medicin som inte fungerar?

Så länge Demeterreglerna ser ut som de gör - och det finns inget som tyder på att de kommer att ändras - så finns det inga skäl till att välja Demeter när det finns vanliga Kravmärkta alternativ.

Andra bloggar om: biodynamiskt jordbruk, saltå kvarn, demeter, rudolf steiner, ekologiskt, krav. Intressant?

På jättars axlar har flyttat

På jättars axlar har nu flyttat till en ny och kortare adress: www.mje.se/blogg. Uppdatera gärna bokmärken och länkar! Den som följer bloggen via en flödesläsare hittar numera atom-flödet på www.mje.se/blogg/atom.xml.

Alla gamla texter och kommentarer har flyttats med till den nya adressen. Flera nya inlägg är på gång och det första dyker upp i början av nästan vecka.

Djurplågeri, alternativmedicin och Saltå Kvarn

När man nämner djurplågeri tänker de flesta nog på tjurfäktning, rävjakt och vanskötta djur. En form av djurplågeri som inte brukar uppmärksammas är när sjuka djur behandlas med läkemedel och metoder som inte fungerar. Jag kommer här att diskutera två av dessa metoder: djurhomeopatin och antroposofisk medicin. De är båda aktuella efter min förra bloggpost, om faran med vidskepelse och pseudovetenskap, där jag nämnde att djuren på de gårdar som producerar bland annat kött åt Saltå Kvarn företrädelsevis behandlas med sådana alternativa metoder, vilket orsakar onödigt lidande. Företagets VD Johan Ununger svarade att han inte höll med om detta, och länkade till en text på Saltå Kvarns blogg. Jag ska återkomma till den lite senare, men vill först diskutera vad homeopati och antroposofisk medicin egentligen är.

Vad är homeopati?
Homeopatin är en medicinsk lära som grundades av den tyske läkaren Samuel Hahnemann i slutet på 1700-talet. Läran är idag populär i exempelvis Indien och Tyskland, förespråkas av det brittiska kungahuset och sägs omsätta 200 miljoner dollar om året i USA. Homeopatiska behandlingar används både på människor och på djur.

Den homeopatiska principen är att ”lika botar lika”. Om någon exempelvis har svårt att sova, det vill säga är för pigg, kan en homeopat tänkas behandla sömnlösheten med koffein. Ämnen som orsakar motsvarande symptom hos en frisk individ skall alltså använda för att bota åkomman. Idén är att späda ut ämnet så mycket att det knappast finns några molekyler av det kvar – och sedan använda det utspädda ämnet som ett läkemedel. Ju mer utspätt ämnet är, desto kraftfullare blir behandlingen.

Homeopati och vetenskapen
Det hela låter onekligen en smula märkligt. Om man späder ut sitt kaffe med vatten och sedan dricker en kopp blir man förvisso inte lika uppiggad som om man druckit en outspädd kopp, men det finns inget som tyder på att man skulle bli sömnig av att dricka kaffe som spätts ut en miljon gånger – eftersom i princip inget av ämnena som ingår i kaffet finns kvar är det man dricker ju bara vanligt vatten. Homeopaterna hävdar att det inte alls är vanligt vatten, utan att det har fått särskilda egenskaper på grund av utspädningen, antingen genom mystiska energier eller genom att vattnet har ett inbyggt minne. Naturvetenskapen fnyser åt homeopatins idéer – om homeopatin verkligen fungerade skulle vi behöva riva upp mycket av det vi tror oss veta om kemi, biologi och medicin. Det säger helt enkelt emot för mycket av den kunskap vi har samlat ihop de senaste århundradena.

Trots att homeopatin har funnits under mer än 200 år så har ingen lyckats bevisa att homeopatiska behandlingar har någon effekt. Tvärtom så tyder de välgenomförda studier som har gjorts på att homeopatiska läkemedel inte är bättre än sockerpiller (vilket man kan läsa om hos exempelvis SvD, The Skeptic's Dictionary och Homeowatch).

Varför tror då människor på homeopatin? Varför upplever så många att homeopatiska medel hjälper? Förklaringen är den märkliga placeboeffekten. I korthet går den ut på att människor som blir ompysslade och får någon ”medicin” som de tror ska få dem att må bättre upplever att de blir bättre. Exakt vilka psykologiska effekter som ligger bakom placeboeffekten är inte helt klart (några hypoteser finns här), men det är ett väldokumenterat och nog så verkligt fenomen.

Men, invänder någon, placeboeffekten kan väl inte förklara varför homeopatiska behandlingar verkar fungera på djur? Djuren kan ju rimligen inte förstå att de får medicin och därmed borde de heller inte bli bättre på grund av att de förväntar sig att bli det. Det stämmer visserligen, men det hela är inte riktigt så enkelt.

Varför verkar homeopatiska behandlingar fungera på djur?
En annan orsak till att behandlingen verkar fungera är att man ofta söker vård när man är som sämst. Många sjukdomar har cykliska förlopp där den sjukes tillstånd varierar. Om man får vård när man är som sämst och sedan blir bättre på grund av den naturliga variationen så är det lätt att dra slutsatsen att detär behandlingen som har haft effekt. För att ytterligare utnyttja den effekten säger de flesta homeopater att patienten kan förvänta sig att först bli sämre under en kortare period innan han eller hon tillfrisknar. Den effekten fungerar förstås också på djur, men risken är att patienten eller djuret får lida onödigt länge eftersom man hade kunnat sätta in en effektiv behandling istället för att vänta på att kroppen själv ska ta hand om sjukdomen. Om patienten dör kan homeopaten också alltid säga att behandlingen är effektiv men sattes in för sent, vilket gör att homeopatin framstår i god dager oavsett hur det går för den som behandlas med den.

Djuren kan inte själva berätta för oss att de mår bättre; den bedömningen måste istället göras av en människa. Och där kan faktiskt placeboeffekten spela en roll igen, eftersom bedömaren förväntar sig att djuret ska tillfriskna och därmed omedvetet lägger extra tyngd vid tecken som tyder på att djuret är piggare igen. Bedömningen av hur friskt djuret är riskerar därför att bli missvisande. Dessutom är det troligt att husse eller matte ger djuret lite extra omtanke och kärlek under sjukdomen, vilket kan ha en positiv effekt på djuret.

Inte testade på djur
Jag tänkte kort citera ett textstycke från en av de webbplatser som tar upp djurhomeopatin. En djurhomeopat försäkrar att "inga mediciner har testats på djur. De många och noggranna prövningar som gjorts både av Hahnemann och hans efterföljare genom århundradena är alla gjorda på människor. Vi djurhomeopater lägger ner mycket tid på att överföra de prövningar som gjorts på människor till att anpassas till våra vänner djuren. Djur är inte så förstörda av stress, pressade tidsscheman, dåliga matvanor osv som vi människor är, så de svarar ofta välidgt väl på homeopati redan i små doser."

Jag har svårt att känna förtroende för en bransch som tycker att det är positivt att de behandlingar som använts för djuren inte har testats på djur. Lika märklig är logiken som följer efter det; det sägs att djur svarar väl på homeopati redan i små doser. Det låter konstigt. Den homeopatiska tanken är ju att ju mindre dosen är desto kraftigare är behandlingen. Vad är det egentligen som homeopaten påstår?

Antroposofisk medicin
Den antroposofiska medicinen är en märklig blandning av homeopati, alkemi och astrologi. Som jag har skrivit i en tidigare text så kommer idéerna från Rudolf Steiner, som fick dem från kosmisk minnesbank. Han ansåg att sjukdomar beror på handlingar vi utfört i våra tidigare liv och utvecklade en medicinsk lära som byggde på ett mystiskt samband mellan metaller, himlakropparna och människans organ.

Även om man är beredd att acceptera tanken på att Steiner fick medicinsk kunskap på övernaturligt vis så kvarstår ett antal problem med den antroposofiska medicinen. Det finns inga belägg för att det nyss nämnda sambandet skulle existera. I en artikel om antroposofisk medicin skriver Sven Ove Hansson att de två vanligaste behandlingarna bygger antingen på metaller eller örter. Bland annat används bly och kvicksilver i en del preparat, ofta i homeopatiska spädningar, men ibland i så höga halter att de kan orsaka förgiftning. De örtmediciner som används saknar i många fall bevisad effekt. En bra referens för dessa örtpreparat är Salvekvick och kvacksalveri av Simon Singh och Edzard Ernst.

Sammanfattningsvis bygger alltså den antroposofiska medicinen på dåligt underbyggda mystiska idéer. Astrologi, alkemi och homeopati, som ligger till grund för många av behandlingarna, saknar helt vetenskapligt stöd. Antroposofisk medicin är inte lika noggrant undersökt som homeopatin i stort, men de undersökningar som har gjorts ger inget stöd för att de flesta behandlingarna skulle vara effektiva. Vidare läsning finns i en utmärkt artikel i tidskriften Folkvett.

Alternativmedicin och onödigt lidande
Djurskyddslagen säger att djur inte ska utsättas för onödigt lidande och att de ska ges medicinsk behandling när de behöver det. Men att ge djuret en behandling inte är effektiv, som när djuret behandlas med homeopatika eller vissa antroposofiska metoder, är inget annat än att neka djuret behandling. Det om något är att orsaka onödigt lidande, vilket jag alltså menar är vad som sker inom det biodynamiska jordbruket som Saltå Kvarn förespråkar.

Som Johan Ununger påpekar på Saltå Kvarns blogg så säger Demeterreglerna som Saltå Kvarns bönder följer att ”biologiska, antroposofiska, homeopatiska och andra naturläkeåtgärder är att föredra [framför] kemisksyntetiska läkemedel och antibiotika”. Det vill säga; behandlingar med ingen, svag eller icke-bevisad effekt är att föredra framför bevisat effektiva behandlingar.

Ununger verkar sedan argumentera att deras djur inte lider värre än djur inom vanliga ekologiska jordbruk, eftersom KRAV har liknande regler. Det stämmer inte. I svenska KRAV:s regler förespråkas inte alternativmedicin. Precis som Demeter-reglerna säger KRAV-reglerna att djur som medicinerats inte direkt får användas för slakt eller mjölkning, vilket är vad som sägs i de textstycken som Ununger citerar, men det är definitivt inte detsamma som att säga att djuren ska behandlas med alternativa metoder. Däremot ska det poängteras att de europeiska KRAV-reglerna är mer positiva till alternativmedicin. Vi ska heller inte glömma att även om djur i stor utsträckning behandlas med alternativmedicin på konventionella ekologiska jordbruk så skulle det inte rättfärdiga användandet vid de biodynamiska jordbruken, vilket verkar vara den tes som Saltå Kvarn driver.

Jag har tidigare kontaktat svenska KRAV angående användandet av alternativmedicin inom ekologiskt jordbruk och de uppgav då att användandet av sådana behandlingar inte är vanligare inom ekologiska jordbruk än inom konventionellt jordbruk. I kommentarerna till min text om faran med vidskepelse frågade jag Johan Ununger om han kunde säga att detsamma gällde biodynamiska jordbruk. Han verkar ha läst texten, men har inte svarat. På samma sätt undviker han de kritiska frågor som ställs i kommentarerna till bloggposten hos Saltå Kvarn.

Förhoppningsvis är den kritik som jag ovan framfört mot användandet av homeopati och antroposofisk medicin, i synnerhet inom jordbuk, klar och tydlig. Att istället för fungerande mediciner använda mediciner som antingen inte fungerar eller som inte har testats ordentligt i kontrollerade vetenskapliga studier är inget annat än djurplågeri, hur välmenande man än är när man behandlar djuren. Nog måste även Saltå Kvarn hålla med om att det är viktigt att djuren på de biodynamiska gårdarna behandlas med fungerande läkemedel?

Andra bloggar om: alternativmedicin, homeopati, antroposofisk medicin, saltå kvarn, djur. Intressant?

Faran med vidskepelse

Jag avslutade mitt förra inlägg, om astrologi i Sveriges Radio, med att prata om varför jag tycker att astrologin är långt ifrån harmlös. Jag tänkte nu utveckla de tankarna vidare, men för vidskepelser i allmänhet. Vidskepelse och pseudovetenskap kan orsaka stora skador, både för individen och för samhället i stort, och det är det som är själva anledningen till att den här bloggen överhuvudtaget finns.

Kanske är det bra att börja med att förklara vad jag menar med vidskepelse och pseudovetenskap. Till vidskepelser räknar jag irrläror som astrologi, feng shui och tarot, medan jag med pseudovetenskap menar saker som framstår som vetenskapliga fast de egentligen inte är det; som intelligent design och stora delar av alternativmedicinen. Många av de idéer som jag skriver om idag och som jag tidigare har skrivit om här på bloggen hör till båda kategorierna.

Vad är det då för skada som jag anser att de här lärorna gör? Det finns i mina ögon tre huvudpunkter.

Vidskepelser och pseudovetenskap är fördummande. Med hjälp av den vetenskapliga metoden har vi genom århundradena lärt oss oerhört mycket om hur världen omkring oss ser ut och fungerar. De idéer som florerar inom exempelvis astrologi, alternativmedicin och parapsykologi står ofta i direkt motsägelse till den kunskap som vi har. Att tro på sådana saker är att välja att strunta i vad människan vet om sin omvärld för att istället leva i en illusion formad av magiskt tänkande. Många lägger ner väldigt mycket tid på att lära sig mer om hur "horoskop kan lära oss mer om oss själva och om framtiden" och om hur "medier kan tala med de döda" - men det är tid som de ägnar åt att lära sig saker som är fel - tid som de istället hade kunnat använda till att göra verklig nytta eller lära sig något som faktiskt stämmer. Vidskepelse hindrar oss från att se världen så som den faktiskt ser ut, blockerar vårt kritiska tänkande och får oss att fatta felaktiga beslut därför att vi inte känner till sakers verkliga tillstånd. Det är ett steg tillbaka mot medeltidens mörker.

Vidskepelser och pseudovetenskap orsakar ekonomisk skada. Varje år spenderar privatpersoner ofattbara summor på alternativmedicin och på att få råd och hjälp från medier, siare och astrologer. Staten ger årligen flera miljoner i bidrag till verksamheten vid Vidarkliniken i Järna, trots att de ägnar sig åt verkningslösa behandlingar. Landsting i olika delar av riket lägger pengar på liknande verksamheter och kommuner, företag och till och med Luleås tekniska universitet kastar pengar i sjön genom att elsanera lokaler i tron om att elöverkänslighet är en verklig sjukdom. Enskilda individer såväl som samhället i stort förlorar årligen mångmiljonbelopp på verkningslöst nonsens. De pengarna skulle kunna användas bättre.

Vidskepelser och pseudovetenskap orsakar fysisk skada. Många alternativmedicinska behandlingar verkar genom placeboeffekten, den psykologiska effekt som gör att man blir bättre därför att man tror att man ska bli det, vilket innebär att patienterna upplever att behandlingen hjälper dem. Ibland kan placebo vara tillräckligt - kanske kan det lindra smärta eller hjälpa den som har en lindrigare åkomma. Problemet är att om man tror att de alternativa behandlingsformerna verkligen fungerar så vänder man sig gärna till alternativmedicinen även då man har åkommor där placeboeffekten inte räcker till för att bota sjukdomen; som exempelvis cancer, malaria och HIV.

Situationen blir kanske som tydligast när behandlingarna utövas på personer och varelser som inte själva kan fatta besluten, som små barn eller djur. Det finns tragiska exempel på hur barn har dött av egentligen ganska ofarliga åkommor därför att deras föräldrar försökt bota deras sjukdomar med alternativmedicin eller böner. De djur som blir det biodynamiska nötkött som Saltå Kvarn nu marknadsför som extra nyttigt och naturligt får lida i onödan därför att de när de är sjuka behandlas med verkningslösa preparat som homeopatika istället för exempelvis fungerande antibiotika. Somliga vägrar att låta sina barn vaccineras mot farliga sjukdomar därför att de helt felaktigt tror att vacciner orsakar autism och diabetes, vilket är farligt inte bara för barnen utan även för samhället i stort, eftersom det ökar risken för att sjukdomarna ska få fäste i samhället.

Ett annat skrämmande exempel är den sydafrikanska AIDS-politiken där staten rekommenderade befolkningen att äta rödbetor och vitlök som skydd istället för att använda kondom eller, om de smittats, äta de bromsmediciner som finns. Förutom att man kan lockas att använda behandlingar som inte hjälper eller lyssna till felaktiga hälsoråd från alternativmedicinare finns dessutom risken att de alternativa preparat man tar stör något konventionellt läkemedel som man också tar; exempelvis kan många av de vanligaste örtpreparaten blockera effekten av p-piller och hjärtmediciner. Alternativmedicinens vilja att hjälpa kan ofta få motsatt effekt.

För att sammanfatta: vidskepelse och pseudovetenskap orsakar stor skada, båda fysiskt och ekonomiskt, och bidrar till att göra oss dummare. Det är av de här anledningarna som jag tycker att det är väldigt allvarligt när SR marknadsför astrologi, när Ny Teknik presenterar feng shui och när media förhåller sig okritiskt till vidskepelser och irrläror. Det förstärker eller befäster de här idéernas starka position i samhället och gör dem till en del av vår vardag. Det är en skrämmande utveckling, från vilken vi har inget att vinna, men allt att förlora.

Andra bloggar om: vidskepelse, pseudovetenskap, alternativmedicin, astrologi, tarot, homeopati, feng shui, vetenskap, media. Intressant?

Astrologi i Sveriges Radio

Morgonpasset i Sveriges Radios P3 fick i måndags, den 23/2, besök av en astrolog, som diskuterade astrologi i allmänhet och ställde horoskop åt de tre programledarna. Programledarna diskuterade intresserat det som sades och ifrågasatte inte astrologens många – felaktiga – påståenden. Den medverkande astrologen Maria O'Nils erbjuder tjänster inom bland annat horoskop, tarot och psykosyntes och har därmed själv ett ekonomiskt intresse av astrologin. Horoskopen går att lyssna på här och programmet i sin helhet går för en tid framöver att lyssna på här.

Programmet väcker en del frågor om SR:s ansvar gentemot sina lyssnare. SR:s sändningstillstånd och radio- och tv-lagen säger att de program som sänds ”ska vara opartiska och sakliga, och att inget ensidigt intresse ska gynnas”. Att låta en person med ett tydligt ekonomiskt intresse inom ett område oemotsagd framföra rena lögner och underbygga vidskepelse borde inte falla inom ramen för public service-bolagens uppdrag.

Media är oerhört viktigt för hur vi formar vår världsbild. De reportage och vinklingar som vi får oss till livs från radio, tidningar, internet och tv formar i mångt och mycket det ramverk som våra tankar och uppfattningar kan röra sig inom. Som oberoende av politiska och kommersiella intressen åtnjuter public service-bolagen en särställning vad gäller trovärdighet i svensk media. SR har 3,7 miljoner lyssnare varje dag och medelsvensken lyssnar på bolagets kanaler 70 minuter om dagen. Med en sådan genomslagskraft har Sveriges Radio ett ansvar utöver det vanliga.

Det finns inga belägg för att himlakropparna skulle styra våra liv eller kunna berätta om vår sam- eller framtid. Maria O'Nils påstående i Morgonpasset om att personer med vissa stjärntecken oftare jobbar inom vissa branscher har inget stöd i de statistiska undersökningar som gjorts på området. Horoskop skrivs på ett så allmänt sätt att de kan passa in kusligt bra på nästan vem som helst. Astrologin saknar helt och hållet vetenskapligt stöd. Skulle SR låta en kreationist oemotsagd få lägga fram sina idéer i deras populära morgonprogram? En person som tror att jorden är platt? En person som tror att barn kommer med storken? Troligen inte, men för astrologin är man uppenbarligen beredda att göra ett undantag.

På Granskningsnämndens webbplats kan man läsa att reglerna för SR säger att ”om programföretaget har gjort en rimlig saklighetskontroll före sändning och uppgifterna senare ändå visar sig vara felaktiga strider inte det mot kravet på saklighet” samt ”en felaktig sakuppgift måste dock alltid rättas när det är befogat” och att ”en ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program”.

Reglerna finns till för att se till att våra licenspengar används på ett bra sätt. Är det här ett exempel på bra användning? En rimlig saklighetskontroll om påståendena om astrologi visar genast att de är felaktiga. Är det befogat att anse att dessa felaktiga sakuppgifter bör rättas? Planerar SR att inom kort sända ett program som kritiskt granskar astrologi och liknande vidskepelser, förslagsvis som ett inslag i Morgonpasset, för att nå samma lyssnargrupp som blivit vilseledd?

Man kan invända att astrologi inte tas på allvar och att inslaget bara ska ses som underhållning. Men faktum är att ett stort antal människor tar astrologi och horoskopens råd på största allvar. Exemplen är flera. En siffra som brukar nämnas är att flera hundra miljoner dollar årligen spenderas på astrologi – enbart i USA. Människor fattar livsavgörande beslut utifrån råd från deras astrologer – Maria O'Nils hemsida säger uttryckligen att astrologin är extra bra att använda för att svara på frågor som ”när kommer jag att flytta, byta jobb, karriär, liv...?”. När Ronald Reagan var president i USA, och därmed världens kanske mäktigaste man, planerades hans möten och kalender nästan helt utifrån en astrologs råd. Vidskepelser hindrar oss från att uppfatta vår omgivning som den faktiskt ser ut och blockerar vår förmåga att tänka kritiskt.

En undersökning utförd av Synovate Temo på uppdrag av föreningen Vetenskap & Allmänhet visade att var fjärde svensk anser att astrologin är en vetenskap, jämförbar med fysik och biologi. Många tror på astrologernas råd och astrologin gör verklig skada.

Astrologi är inte underhållning och ska inte behandlas som om den vore det.

Vidare läsning om astrologi och vad vetenskapen har att säga:
Astrology hos The Skeptic's Dictionary, med bra referenser för den som vill läsa mer
Länksamling om astrologi hos Vetenskap och folkbildning
Misconceptions: Astrology hos Phil Plait's Bad Astronomy
Fler exempel på skada orsakad av astrologi hos Bad Astronomy och The Perky Skeptic.

Andra bloggar om: astrologi, sveriges radio, public service, media, pseudovetenskap. Intressant?

Månlandningsbluffen och Stanley Kubrick

Dokumentären Dark Side of the Moon, eller Opération Lune som den heter på franska, handlar skenbart om hur CIA fejkade månlandningen 1969 i en filmstudio med hjälp av mästerregissören Stanley Kubrick. I intervjuer berättar bland andra Donald Rumsfeld, Henry Kissinger, Buzz Aldrin och Kubricks änka om hur det hela gick till. Tycks det. I själva verket är intervjuerna antingen tagna från andra håll (med personernas kommentarer tagna från ett sammanhang till ett annat) eller utförda efter manus. En berättarröst för konspirationsteorin vidare och får det att låta som att Kissinger och Rumsfeld uttalar sig om månlandningarna.

Syftet med filmen är att visa hur lätt det är att luras med TV-mediet. Att visa att man genom att ta uttalanden och filmklipp ur sina sammanhang utan vidare kan "bevisa" att Stanley Kubrick hjälpte Nixon att fejka månlandningen. Förhoppningen är att det ska väcka frågor hos tittaren och få oss att undersöka de uppgifter som media serverar oss med åtminstone lite mer kritiska ögon i fortsättningen.

Det är meningen att tittaren efter en stund ska inse att dokumentären inte kan vara äkta. De konspirationsteoretiska påståendena blir mer och mer vrickade och det dyker upp fler och fler uppenbara felaktigheter i det som sägs och visas. I eftertexterna visas slutligen skådespelarnas namn och hur de intervjuade personerna sitter och skrattar åt några av sina repliker. Om man inte har förstått det tidigare så blir det i eftertexterna väldigt uppenbart att det rör sig om en låtsasdokumentär, en mockumentary.

Alla har dock inte förstått vad dokumentären egentligen ville visa. I ett medborgarförslag till Gagnefs kommunfullmäktige år 2004 ansåg en man att eftersom Kissinger nu erkänt att månlandningen var en bluff så borde man ta bort texterna om månlandningen ur skolböckerna. Och påståendet om att Kubrick var med och spelade in månlandningen och att Kissinger och Rumsfeld erkänt det florerar tämligen friskt på internet (exempelvis för några månader sedan på en svensk blogg, där bloggaren dock blandade ihop innehållet i Dark Side of the Moon med det i en allvarligt menad dokumentär om samma ämne). Men hur kan man undgå att förstå att det hela är en bluff?

En förklaring kan finnas i att filmen går att hitta på YouTube. Har man sett den förut så märker man snart något märkligt - personerna som har lagt upp den har i flera fall klippt bort eftertexterna! I den versionen kan filmen ses här, här och här, uppdelad i tre delar, medan det riktiga slutet finns här. Plötsligt blir det inte lika tydligt att det rör sig om en låtsasdokumentär. Låtsasintervjuerna och låtsasargumenten för att månlandningen skulle vara en bluff används alltså på fullaste allvar av konspirationsteoretiker, trots att filmskaparna ansträngt sig för att göra det uppenbart att de inte menar allvar med filmen.

Tydligare än så blir inte deras poäng om hur illa det kan gå om man inte tänker kritiskt.

(Den mycket sevärda filmen kan ses i sin helhet på YouTube, med start här. Den som faktiskt tror att månlandningarna inte har ägt rum rekommenderas att läsa den här texten.)

Andra bloggar om: månlandning, henry kissinger, donald rumsfeld, usa, stanley kubrick, bluff, apollo moon hoax. Intressant?

Urin i allmänna simbassänger

Det sägs ibland att "efter att ha simmat en timme i en allmän pool har du fått i dig en halv liter urin". En googling hittar snabbt mängder av bloggar som listar påståendet, och det har bland annat nämnts i SVT:s Dr Åsa. Men stämmer det verkligen?

Låt oss ta Centralbadet i Uppsala som ett exempel. Jag skulle uppskatta att poolen är 25 meter lång, 10 meter bred och 3 meter djup (i genomsnitt), vilket ger en volym på 25*10*3=750 kubikmeter eller 750 000 liter.

Låt oss vidare anta att fem personer har kissat i poolen sedan den senast rengjordes. Engelskspråkiga Wikipedia uppger att en urinblåsa kan innehålla 0,4-0,62 liter urin, så vi antar att alla fem personer har släppt ut en halvliter urin var i simbassängen. Det finns i så fall 5*0,5=2,5 liter urin i vattnet.

Andelen urin i bassängen blir då 2,5/750000=0,000003333 liter. Om vi antar att urinet är jämnt fördelat i poolen så måste man då för att få i sig en halvliter urin få i sig mer än 150 000 liter vatten.

Jag upprepar: 150 000 liter vatten på en timme! Det är 2500 liter i minuten, eller 42 liter i sekunden. Vi tar inte upp särskilt mycket vatten genom huden, så intaget måste alltså ske genom munnen. En vidöppen människomun är ungefär en fjärdels kvadratdecimeter, vilket innebär att man måste simma i nästan 17 meter per sekund, ha vidöppen mun och hela tiden svälja allt vatten som kommer in för att lyckas få i sig den där halvlitern urin på en timme.

Slutsats? Man ska nog inte tro på allt man läser, inte ens på internet.

Alternativ slutsats? Om man faktiskt får i sig så mycket urin så är det läge att söka sig till simlandslaget.

Andra sådana här så kallade faktoider kan man hitta på utmärkta faktoider.nu. Ta en titt!

Andra bloggar om: pool, badhus, urin, kiss, faktoider, myter. Intressant?